1,5 år senare...........

........ börjar jag nog skriva av mej här igen.
Jag har snart ingen att prata med.
Eller umgås med.
Så detta får bli mitt sätt att hantera allt pågående.
Allt som får mej att bara vilja sprängas i småbitar.
Bägaren fylls på mer och mer oavsett hur mycket det rinner över.
Detta blir återigen min plats för terapi.
Läs eller ej, detta är för min skull.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0