Lonley, I'm Mr Lonley
Kanske inte Mr men äsch då. :P
Man inser att man är jäkligt ensam när man på fb ser heeeeela tiden att folk skriver till varandra om att spela, se film, käka osv osv. Och tro inte då att jag skulle få en inbjudan. Men whatever. Jag ska väl inte klaga över sällskapet av min katt besatt av djävulen som antingen sover eller hittar på hyss. Och min hund som börjar gå över i kattens team och hittar på djävulskap hon också. Eller så sover hon på mej och snarkar så det gör ont i hela kroppen av tyngd och höga snarkljud. :P Fine, jag dricker inget längre, jag är inte rik och jag har hund. Men bara för det behöver man väl inte bli helt utesluten från allt socialt?
Jag är inte heller den som frågar om jag får vara med för att det känns som att jag tränger mej på och folk svarar att det är okej för att vara "schyssta". Bara för att jag inte dricker så kan jag väl vara med och umgås, eller blir man så tråkig när man är nykter? Bara för att jag inte är rik så har jag väl ändå alltid busskort och kan ta mej in till stan, behöver jag verkligen ha en massa pengar vid spel-/filmkvällar osv? Hund har jag också, men hon klarar sej faktiskt några timmar utan mej och hela mitt liv kan inte kretsa runt henne och att ha med henne överallt när hon faktiskt klarar sej? Och även om jag bor 2 mil ifrån Karlstad kan jag väl ta mej in med buss? Det tar faktiskt bara en halvtimme att åka till stan och jag åker så mycket jag orkar på det busskortet.
Visst man har ju blivit bjuden på nån spelkväll nån gång för ett bra tag sen och då av nån anledning tackat nej. Kan ha varit sjuk osv osv. Men folk hittar tydligen på saker var och varannan vecka med andra. Och jag får inte vara med för att........? Jag inte "platsar in i gänget" kanske. Jag vet inte. Tycker bara det känns lite som mobbing i lågstadiet igen. Vill folk inte ha med mej på sånt så skiter jag i det. Det känns bara tråkigt att man blir helt utesluten när man trodde att det var ens vänner. Kanske är jag bara allmänt less på allt just nu. Jävla mörka vinter, STICK! Kanske känner jag såhär året runt egentligen även om jag inte reflekterat över det. Nej jag är iaf trött på folk som kallar sej för vänner som aldrig kan bjuda med en på nånting.
Nej jag kanske ska hålla mej hemma själv med djuren för dom kan man lita på. Dom sviker en aldrig oavsett vad man gör. Dom finns alltid där och älskar mej ovillkorslöst tills den dagen dom dör. Dom kallar sej inte för vänner för att sen skita helt i att jag existerar. Dom finns alltid här och kommer aldrig lämna mej för att jag är tråkig, har "fel stil", är fattig, inte dricker osv. Tacka vet jag mina hjärtan Kira och Nemo!
Bilden togs när jag var som värst förkyld. Så jag är inte riktigt så döende som det ser ut. :P
Man inser att man är jäkligt ensam när man på fb ser heeeeela tiden att folk skriver till varandra om att spela, se film, käka osv osv. Och tro inte då att jag skulle få en inbjudan. Men whatever. Jag ska väl inte klaga över sällskapet av min katt besatt av djävulen som antingen sover eller hittar på hyss. Och min hund som börjar gå över i kattens team och hittar på djävulskap hon också. Eller så sover hon på mej och snarkar så det gör ont i hela kroppen av tyngd och höga snarkljud. :P Fine, jag dricker inget längre, jag är inte rik och jag har hund. Men bara för det behöver man väl inte bli helt utesluten från allt socialt?
Jag är inte heller den som frågar om jag får vara med för att det känns som att jag tränger mej på och folk svarar att det är okej för att vara "schyssta". Bara för att jag inte dricker så kan jag väl vara med och umgås, eller blir man så tråkig när man är nykter? Bara för att jag inte är rik så har jag väl ändå alltid busskort och kan ta mej in till stan, behöver jag verkligen ha en massa pengar vid spel-/filmkvällar osv? Hund har jag också, men hon klarar sej faktiskt några timmar utan mej och hela mitt liv kan inte kretsa runt henne och att ha med henne överallt när hon faktiskt klarar sej? Och även om jag bor 2 mil ifrån Karlstad kan jag väl ta mej in med buss? Det tar faktiskt bara en halvtimme att åka till stan och jag åker så mycket jag orkar på det busskortet.
Visst man har ju blivit bjuden på nån spelkväll nån gång för ett bra tag sen och då av nån anledning tackat nej. Kan ha varit sjuk osv osv. Men folk hittar tydligen på saker var och varannan vecka med andra. Och jag får inte vara med för att........? Jag inte "platsar in i gänget" kanske. Jag vet inte. Tycker bara det känns lite som mobbing i lågstadiet igen. Vill folk inte ha med mej på sånt så skiter jag i det. Det känns bara tråkigt att man blir helt utesluten när man trodde att det var ens vänner. Kanske är jag bara allmänt less på allt just nu. Jävla mörka vinter, STICK! Kanske känner jag såhär året runt egentligen även om jag inte reflekterat över det. Nej jag är iaf trött på folk som kallar sej för vänner som aldrig kan bjuda med en på nånting.
Nej jag kanske ska hålla mej hemma själv med djuren för dom kan man lita på. Dom sviker en aldrig oavsett vad man gör. Dom finns alltid där och älskar mej ovillkorslöst tills den dagen dom dör. Dom kallar sej inte för vänner för att sen skita helt i att jag existerar. Dom finns alltid här och kommer aldrig lämna mej för att jag är tråkig, har "fel stil", är fattig, inte dricker osv. Tacka vet jag mina hjärtan Kira och Nemo!
Bilden togs när jag var som värst förkyld. Så jag är inte riktigt så döende som det ser ut. :P
Kommentarer
Trackback
