The haunt of something that doesn't exist.
En natt jag testade att jaga. En natt då jag helt tänkte försöka utan insomningsmedicin och hoppas att jaga ner sömnen på naturlig väg. Om jag lyckats? Lätt att lista ut när jag bloggar och klockan är strax efter 4 på natten. Jag hatar detta. HATAR! Ska jag inte kunna få sova som normalt folk utan insomningsmedicin? Nej här ligger jag och skakar i ben och fötter, tatueringar kliar, mina ögon är värre än paraboler och min hjärna är piggare än jag nånsin varit känns det som. Tydligen ska jag fortsätta behöva käka imovane varje kväll för att få sova lite. Och när jag äter det så vaknar jag ändå flera gånger under nätterna och drömmer sjukt skruvade mardrömmar som känns verkliga. Alltså får jag aldrig sova så ordentligt som jag behöver.
Folk kan tycka att livet går under om dom sover dåligt nån gång ibland. Jag avundas er! Jag önskar SÅ att jag kunde få sova ordentligt bara nån gång ibland. Det känns som att jag är fast på kanten till helvetet och balanserar. Jag. Orkar. Inte. Med. Detta. Mer.
Inte kunde jag glo på nån film eller surfa heller. Datorn började bubbla och lukta bränt så jag fick stänga av. Det är inte många andetag kvar den gör. Dags att börja gräva datorns grav tror jag. Och min. Hur sjutton ska jag klara mej utan dator?! Hemska tanke!
