LouiseBailey

Nej. Snart ger jag upp. Eller tänker jag för mycket? Behöver ju inte vara så att han inte vill ha med mej att göra bara för att han inte kunde ses i helgen. Ett av mina större problem jag har som ingår i panikångesten och depressionen. Att jag tänker alldeles för mycket på små grejer. Säger han att han inte kan umgås en dag så blir mina tankar att han hatar mej, jag är fet, jag är ful, alla killar hatar mej, jag kommer aldrig få bli lycklig och jag kommer aldrig få den jag vill ha. Allt detta kan dyka upp i mitt huvud när han säger att han bara inte kan umgås en viss dag. Skulle så gärna vilja bota denna äckliga skiten som gnagt sej in i min hjärna. Jag orkar inte mer! Det äter upp mej innifrån och ut. Det känns som att jag dör sakta men säkert.

Var på csk idag också. Gjorde en biopsi på ett känsligt ställe så jag har haft så ont i några timmar så jag inte har vetat om jag skulle svimma, spy eller gråta. Som tur är så somnade jag en stund efter ett par treo så den värsta smärtan kanske har gått över. Inget jag önskar någon eller vill göra igen. Sjukt jobbigt! Men nu har jag fått behandling och hoppas på att det är denna hudsjukdomen som han sa så detta hjälper. Har lidit av detta i lite mer än ett år och det påverkar allt i min vardag. Suck!